Förbandstyper

Här finns en mängd exempel på spikar och skruvar, en jämförelse mellan att spika och att skruva, skruvguider och fördjupning i val av rätt skruv vid träbyggande.

Spik

Spikning är det traditionellt vanligaste sättet att sammanfoga trä i byggnader. Det finns en mängd olika spiktyper och kvaliteter. Skruvning har ökat på senare år och används idag vid montering av skivor och i bärande konstruktioner. Byggbeslag används i kombination med spik eller skruv och underlättar överföring av krafter.

För utomhusanvändning ska spik, skruv och byggbeslag vara rostskyddade eller av rostfritt stål.

Att tänka på före spikning:

Kommer spiken att utsättas för väta?
Vad är det för underlag?
Vilka material ska fästas?
Ska ytan spacklas eller målas?
Risk för sprickbildning.

Använd alltid varmförzinkad panelspik vid montering av utvändiga panelbrädor, om inget annat anges. Rostfri panelspik används i speciellt utsatta lägen och vid spikning av utvändig panel av ädelträ, omålade träytor, järnvitriolbehandlat eller impregnerat trä. Förborrning kan behövas vid spikning i grupper, nära ändträ samt vid hårda träslag.

Vid spikning av lister med mera som ska spacklas och målas bör dyckert användas. Använd alltid dyckert vid dold spikning.

För undvikande av galvanisk korrosion ska plåtbeslagning till exempel av koppar och aluminium fästas in med spik eller skruv av samma grundmaterial alternativt rostfritt. Använd alltid varmförzinkad spik utomhus och rostfri spik och skruv i speciellt utsatta lägen.

Varmförzinkning med större eller lika med 50 μm (mymeter) motsvarar korrosivitetsklass C4. Rostfri kvalitet A2 motsvarar korrosivitetsklass C4 medan kvalitet A4 motsvarar korrosivitetsklass C5.

Skruv

Skruv finns speciellt utformad för montage av spånskivor, gipsskivor, lister, utvändiga och invändiga panelbrädor, trall, byggbeslag och golvbrädor. Skruv för bärande konstruktioner kan vara metrisk med mutter alternativt ha trägänga. Skruv används vid kraftiga konstruktioner och för att fästa byggbeslag. För montage av lim- och KL-träkonstruktioner används specialskruvar, till exempel genomgående skruvar.

Val av skruv

Gänga
Speciellt utformade gängor för trä. För montering av skivor eller trall har skruven en ogängad del under skruvhuvudet motsvarande tjockleken av det monterade materialet för att få god anliggning mot underlaget. Helgängad skruv: (normalgips).

Vanligaste ytbehandling
Invändigt: elförzinkad, fosfaterad, gulkromaterad, vitlackerad. Utvändigt: Ytbeläggning motsvarande aktuell korrosivitetsklass med avsedd livslängd, varmförzinkad, rostfritt kvalitet A2, A4 alternativt A5.

Huvud
Koniskt huvud: ofta rillor under huvudet för försänkt montage i trä/spånskiva/plywood/medel/hård träfiberskiva.
Trumpethuvud: för invändiga gipsskivor. Sexkantshuvud med invändig drivning som vid behov kan kompletteras med bricka.

Drivning
Rakt spår, krysspår (Philips och Pozidrive), fyrkantsspår, insex- eller torxspår.

Spets
Skruv med anpassad borrspets behöver inte förborras.
Penetrerande spets: för gips- och spånskivor.
Fibercutspets: används vid hårda material, till exempel spånskivor.
Trubbig spets: så kallad spikspets medför mindre risk för sprickbildning i virket än gängad spets.

Jämförelse mellan att spika och att skruva

Högre utdragskrafter med skruv.
Spik är mjukare än skruv och kan ta upp små rörelser i virket utan att det spricker.
Demontering är ofta lättare med skruv.
Undvik att skruva eller spika närmare än 100 – 150 mm från ändträ.
Vid infästning närmare än 100 – 150 mm från ändträ gäller
– förborra vid spikning
– använd självborrande skruv vid skruvning.
Spikning av utvändig panel med spikpistol bör undvikas eftersom spikarna lätt tränger in för djupt i panelbrädorna och bidrar till fuktinträngning vid spikhuvudet. Detta kan även gälla vid för hårt dragen skruv.

Figur 108 Spikskallar

9469 038.jpg Busshållplats, Vasaplan, Umeå.

Exempel på förband med universalskruv

Används både vid lättare och tyngre konstruktioner, till exempel uterum, carport, bjälklag och hallstommar. Universalskruvarnas ogängade del ska ligga i virkessnittet.

AVT-fo╠êrband-prima╠êr-sekunda╠êr-balk-a-pdf (1).png

Primär – sekundär balk
Förband med dragna vinklade universalskruvar.

AVT-takstol-hammarband-a-pdf (1).png AVT-takstol-hammarband-b-pdf (1).png

Takstol
Förband med dragna universalskruvar.

AVT-fo╠êrband-a╠èsar-reglar-a-pdf (1).png AVT-fo╠êrband-a╠èsar-reglar-b-pdf (1).png

Åsar – reglar
Förband med dragna universalskruvar.

AVT-upplagsknap-a-pdf (1).png AVT-upplagsknap-b-pdf (1).png

Upplagsknap
Förband med dragna vinklade universalskruvar.

AVT-fo╠êrband-reglar-syll-01-pdf (1).png AVT-fo╠êrband-reglar-syll-c-pdf (1).png

Reglar – syll
Förband med korsande vinklade universalskruvar.

AVT-universalskruv-limtra╠ê-1-pdf (1).png AVT-universalskruv-limtra╠ê-2-pdf (1).png

Limträkonstruktioner – upplag pelare-balk
Förband med korsande vinklade universalskruvar och dragna universalskruvar.

Val av rätt spik vid träbyggande

Tabellen är generell. Ytbehandling, spikdimension med mera kan variera något mellan olika spiktillverkare. Kontrollera spiktillverkarens anvisningar. Vid motstridiga uppgifter gäller spiktillverkarens
anvisningar före tabell 41.

Alla mått är i mm där inget annat anges.

Tabell 41 Spikguide

Tjocklek och material som spikas i trästomme (mm)		Vanligt förekommande ytbehandling	Spiktyp och dimension (mm)	Maximalt centrumavstånd mellan spikar (mm)	Spikåtgång (st/m²)	Övrigt
Invändigt
Golv: Golvbjälkar c 600
22	Golvspånskiva	Elförzinkad ⁶⁾	Kamspik 2,8 × 60	Skivor ska spikas med högst 300 i fält och högst 150 vid fog längs alla regelunderstödda kanter. ¹⁾	ca 25
13	Golvgipsskiva	Elförzinkad ⁶⁾	Huggen gipsspik 2,4 × 35	150 längs gipsskivans kanter och i gipsskivans mitt 200. ¹⁾	20 – 22	Spikradavstånd högst 600. ¹⁾
14	Golvbräda	Varmförzinkad ⁷⁾	Dyckert 2,0 × 50	400	ca 25	Skråspikas i 45° vinkel på brädans fjädersida. ²⁾
20 – 22	Golvbräda	Varmförzinkad ⁷⁾	Dyckert 2,3 × 60	600	ca 15	Skråspikas i 45° vinkel på brädans fjädersida. ²⁾
25	Golvbräda	Varmförzinkad ⁷⁾	Dyckert 2,3 × 60	600	ca 15	Skråspikas i 45° vinkel på brädans fjädersida. ²⁾
30	Golvbräda	Varmförzinkad ⁷⁾	Dyckert 2,8 × 75	600	ca 15	Skråspikas i 45° vinkel på brädans fjädersida. ²⁾
Vägg och tak
12 – 15	Invändig panelbräda	Varmförzinkad ⁷⁾	Dyckert 1,7 × 40	600	ca 17	Elförzinkad spik smutsar ned panel vid uppsättning.
21	Invändig panelbräda	Varmförzinkad ⁷⁾	Dyckert 2,0 × 50	600	ca 17	Elförzinkad spik smutsar ned panel vid uppsättning.
12	List	Elförzinkad ⁶⁾, mässing, gulförzinkad, våtlackerad	Dyckert 1,4 × 30	400	ca 3 st/lm
13	Normal gipsskiva, 1 lager	Elförzinkad ⁶⁾	Huggen gipsspik 2,4 × 35	150 längs gipsskivans kanter och i gipsskivans mitt 200. ¹⁾	20 – 22	Spikradavstånd högst 450 för 900 skivbredd och högst 600 för skivbredd 1 200. ¹⁾
13	Normal gipsskiva, 2 lager	Elförzinkad ⁶⁾	Huggen gipsspik 2,4 × 50	150 längs gipsskivans kanter och i gipsskivans mitt 200. ¹⁾	20 – 22	Spikradavstånd högst 450 för 900 skivbredd och högst 600 för skivbredd 1 200. ¹⁾
11	OSB-skiva	Elförzinkad ⁶⁾	Kamspik 2,3 × 35	150 längs skivans kanter och i skivans mitt 300. ¹⁾	20 – 22	Spikradavstånd högst 600. ¹⁾
12	Spånskiva/plywoodskiva	Elförzinkad ⁶⁾	Dyckert huggen 2,0 × 35	100 längs skivans kanter och i skivans mitt 150 – 200. ¹⁾	30 – 32	Spikradavstånd högst 600. ¹⁾
19	Spånskiva/plywoodskiva	Elförzinkad ⁶⁾	Dyckert huggen 2,0 × 50	100 längs skivans kanter och i skivans mitt 150 – 200. ¹⁾	30 – 32	Spikradavstånd högst 600. ¹⁾
19	Hård/medelhård träfiberskiva	Elförzinkad ⁶⁾	Dyckert huggen 2,0 × 40	75 – 100 längs skivans kanter och i skivans mitt 175 – 200. ¹⁾	38 – 40	Spikradavstånd högst 600. ¹⁾
22	Glespanel	Varmförzinkad ⁷⁾	Trådspik 2,8 × 75	400 ³⁾	7 – 11	2 spik i varje stödpunkt.
28	Glespanel	Varmförzinkad ⁷⁾	Trådspik 2,8 × 75	400 ³⁾	7 – 11	2 spik i varje stödpunkt.
Utvändigt
Altan och staket
22	Trall	Rostfri (A4) ⁸⁾	Kamspik 2,3 × 45	400	ca 47/24
28	Trall	Rostfri (A4) ⁸⁾	Kamspik 2,5 × 60	600	ca 35/17
34	Trall	Rostfri (A4) ⁸⁾	Kamspik 3,1 × 75	600 – 800	ca 35/17
22	Staketbräda	Varmförzinkad ⁷⁾, rostfri (A4) ⁸⁾	Trådspik 2,8 × 75 Panelspik 2,8 × 55	–	ca 20 – 58 st/lm	2 spik i varje korsningspunkt. Antal spik räknat på 2 tvärreglar.
34	Överliggare/handledare	Rostfri (A4) ⁸⁾	Trådspik 3,4 × 100 Kamspik 3,1 × 75	400	ca 4 st/lm
Vägg
45	Regelverk	Varmförzinkad ⁷⁾	Trådspik 3,4 × 100	–	ca 6 st/lm	5)
9	Utvändig gipsskiva	Varmförzinkad ⁷⁾	Pappspik 2,5 × 25	150 längs gipsskivans kanter och i gipsskivans mitt 200. ¹⁾	20 – 22	Spikradavstånd högst 450 för 900 skivbredd och högst 600 för skivbredd 1 200. ¹⁾
28	Spikregel för utvändig panelbräda	Varmförzinkad ⁷⁾	Trådspik 2,8 × 75	600	ca 9	2 spik i varje korsningspunkt. ⁵⁾
34	Spikregel för utvändig panelbräda	Varmförzinkad ⁷⁾	Trådspik 3,4 × 100	600	ca 9	2 spik i varje korsningspunkt. ⁵⁾
22	Utvändig panelbräda	Varmförzinkad ⁷⁾, rostfri (A4) ⁸⁾	Panelspik 2,8 × 48	–	ca 35	För spikregel ≥ 28
22	Utvändig panelbräda	Varmförzinkad ⁷⁾, rostfri (A4) ⁸⁾	Panelspik 2,8 × 55	–	ca 35	För spikregel ≥ 34
22	Lockbräda	Varmförzinkad ⁷⁾, rostfri (A4) ⁸⁾	Panelspik 2,8 × 70	–	ca 35	För spikregel ≥ 28
22	Lockbräda	Varmförzinkad ⁷⁾, rostfri (A4) ⁸⁾	Panelspik 2,8 × 75	–	ca 35	För spikregel ≥ 34
22	Lockläkt	Varmförzinkad ⁷⁾, rostfri (A4) ⁸⁾	Panelspik 2,8 × 70	–	ca 15	För spikregel ≥ 28
22	Lockläkt	Varmförzinkad ⁷⁾, rostfri (A4) ⁸⁾	Panelspik 2,8 × 75	–	ca 15	För spikregel ≥ 34
22	Knutbräda	Varmförzinkad ⁷⁾, rostfri (A4) ⁸⁾	Panelspik 2,8 × 75 Dyckert 2,3 × 60	600 150	ca 3 st/lm ca 8 st/lm	Fästs till väggstomme med panelspik. Knutbrädorna spikas ihop med dyckert.
22	Foder	Varmförzinkad ⁷⁾, rostfri (A4) ⁸⁾	Panelspik 2,8 × 75	–	ca 30
Tak
20	Underlagsspont	Varmförzinkad ⁷⁾	Trådspik 2,3 × 60	–	15 - 20	⁴⁾
23	Underlagsspont	Varmförzinkad ⁷⁾	Trådspik 2,8 × 75	–	15 - 20	⁴⁾
	Underlagspapp	Varmförzinkad ⁷⁾	Pappspik 2,8 × 20	–	ca 30	²⁾
25	Ströläkt	Varmförzinkad ⁷⁾	Trådspik 1,7 × 40	250	ca 10
25	Bärläkt	Varmförzinkad ⁷⁾	Trådspik 2,8 × 75	310 – 375	ca 20	1 spik i varje korsningspunkt.
45	Fribärande bärläkt	Varmförzinkad ⁷⁾	Trådspik 3,4 × 100	310 – 375	ca 20	2 spik i varje stödpunkt.
45	Nockplanka	Varmförzinkad ⁷⁾	Trådspik 4,0 × 125	1 200	ca 2 st/lm	2 spik i varje takstol.
	Nedre och yttre pannrad	Rostfri (A4) ⁸⁾	Trådspik 3,4 × 100 Kamspik 3,1 × 75	–	ca 2	²⁾
	Nockpanna	Rostfri (A4) ⁸⁾	Trådspik 3,4 × 100	–	ca 3 st/lm	²⁾
22	Inbrädning av taksprång	Varmförzinkad ⁷⁾, rostfri (A4) ⁸⁾	Panelspik 2,8 × 55	–	15 – 20
22	Vattbräda	Rostfri (A4) ⁸⁾	Trådspik 2,3 × 60 Kamspik 2,3 × 50	200	ca 6 st/lm
22	Vindskiva	Varmförzinkad	Trådspik 2,8 × 75	150	ca 8 st/lm	Ihopspikas sicksackvis.

1) Enligt respektive materialproducents anvisningar (gips-, OSB-, spånskivor etcetera). Olika centrumavstånd runt kanter och i mittenrader. Krav på stomstabilisering eller brandkrav kan förekomma, vilket medför tätare centrumavstånd och eventuellt flera lager skivor.

2) Enligt respektive materialproducents anvisningar (gips, OSB, spånskivor etcetera).

3) Centrumavståndet kan skilja, så beakta kraven på säkerhet mot genomtrampning och på brandskydd.
Centrumavståndet för glespanel som underlag för gipsskivor i tak får inte överstiga 400 mm i fuktiga eller ouppvärmda lokaler.

4) Underlagsspont 95 eller bredare ska dubbelspikas.

5) Infästes enligt ritning.

6) Elförzinkad = minst 5 µm (mymeter) skikttjocklek. Elförzinkning enligt SS-ISO 2081.

7) Varmförzinkad = minst 50 µm (mymeter) skikttjocklek vilket motsvarar korrosivitetsklass C4. Varmförzinkning enligt SS-EN ISO 1461.

8) Rostfritt austenitiskt stål A4 enligt SS-EN 10088-5.

Val av rätt skruv vid träbyggande

Tabellen är generell. Ytbehandling, träskruvsdimension med mera kan variera något mellan olika skruvtillverkare. Kontrollera skruvtillverkarens anvisningar. Vid motstridiga uppgifter gäller skruvtillverkarens anvisningar före tabell 42.

Alla mått är i mm där inget annat anges.

Tabell 42 Skruvguide

Tjocklek och material som skruvas i trästomme (mm)		Vanligt förekommande ytbehandling ⁵⁾	Minsta längd (mm)	Maximalt centrumavstånd mellan skruvar (mm)	Skruvåtgång (st/m²)	Övrigt
Invändigt
Golv: Bjälkar c 600
22	Golvspånskiva	Elförzinkad ⁶⁾, fosfaterad ⁷⁾	50	200	ca 18	^{1) 2)}
13	Golvgipsskiva	Elförzinkad ⁶⁾, fosfaterad ⁷⁾	30	300	ca 15	Trumpethuvud ^{1) 2)}
14	Golvbräda	Elförzinkad ⁶⁾, fosfaterad ⁷⁾	28	400	ca 25	Specialskruv ¹⁾
20 – 22	Golvbräda	Elförzinkad ⁶⁾, fosfaterad ⁷⁾	44	600	ca 15	Specialskruv ¹⁾
25	Golvbräda	Elförzinkad ⁶⁾, fosfaterad ⁷⁾	47	600	ca 15	Trumpethuvud ¹⁾
30	Golvbräda	Elförzinkad ⁶⁾, fosfaterad ⁷⁾	62	600	ca 15	Trumpethuvud ¹⁾
Vägg/tak
12 – 15	Invändig panelbräda	Elförzinkad ⁶⁾, fosfaterad ⁷⁾	30	600	ca 17	¹⁾
21	Invändig panelbräda	Elförzinkad ⁶⁾, fosfaterad ⁷⁾	40	600	ca 17	¹⁾
12	List/foder	Elförzinkad ⁶⁾, gul- eller vitlackerad	25	400	ca 3 st/m	¹⁾
13	Normal gipsskiva, 1 lager	Elförzinkad ⁶⁾, fosfaterad ⁷⁾	30	³⁾	18 – 20	Trumpethuvud
13	Hård gipsskiva, 1 lager	Elförzinkad ⁶⁾, fosfaterad ⁷⁾	32	³⁾	³⁾	Trumpethuvud ^{1) 4)}
12	Spånskiva/plywoodskiva	Elförzinkad ⁶⁾, fosfaterad ⁷⁾	28	³⁾	18 – 20	^{1) 2)}
12	Hård/medelhård träfiberskiva	Elförzinkad ⁶⁾, fosfaterad ⁷⁾	35	³⁾	18 – 20	^{1) 2)}
12	Cementbunden spånskiva	Elförzinkad ⁶⁾, fosfaterad ⁷⁾	35	³⁾	³⁾	^{1) 2)}
19	Spånskiva/plywoodskiva	Elförzinkad ⁶⁾, fosfaterad ⁷⁾	40	³⁾	³⁾	^{1) 2)}
19	Hård/medelhård träfiberskiva	Elförzinkad ⁶⁾, fosfaterad ⁷⁾	40	³⁾	³⁾	^{1) 2)}
Utvändigt
22	Trall	⁸⁾	40	400	ca 47/24	^{1) 2) 5)}
28	Trall	⁸⁾	51	600	ca 35/17	^{1) 2) 5)}
34	Trall	⁸⁾	70	600 – 800	ca 35/17	^{1) 2) 5)}
22	Utvändig panelbräda	⁸⁾	48	600	ca 35	^{1) 5)}
22	Lockbräda/lockläkt	⁸⁾	65	600	ca 35/15	^{1) 5)}
28	Spikläkt	⁸⁾	55	600	ca 15	^{1) 5)}
34	Spikläkt för utvändig panelbräda	⁸⁾	70	600	ca 15	^{1) 5)}
9	Utvändig gipsskiva	⁸⁾	30	³⁾	18 – 20	Platt huvud

1) Delgänga. Skruvstammen närmast huvudet slät, minst lika med tjockleken på materialet som fästs in.
2) Rillor under huvudet, fräser ur och försänker träskruven lättare vid hårda material.
3) Enligt skruvtillverkarens anvisningar. Olika centrumavstånd runt kanter och i mittenrader.
4) Krav på stomstabilisering eller brandkrav kan förekomma, vilket medför tätare centrumavstånd och eventuellt flera lager skivor.
5) Speciell skruv för hårdgips.
6) Korrosivitetsklass anges med C1 – CX, se tabell 43, 44 och 45, sidan 141.
7) Elförzinkad = minst 5 µm (mymeter) skikttjocklek.
8) Fosfaterad = minst 48 timmars saltsprejtest.
9) Rostfri (A4) för C4 alternativt ytbehandlingar som typgodkänts i C4 för normalt utomhusklimat (exempelvis zink/nickel).

Tabell 43 Inomhusmiljöer med korrosivitetsklass

Inomhus	Miljöns korrosivitetsnivå	Korrosivitetsklass ¹⁾
Uppvärmda byggnader med ren luft; kontor, affärer, skolor, hotell och dylikt	Mycket låg	C1
Ouppvärmda byggnader där kondens kan uppstå; lager-, förråds-, sporthallar och dylikt	Låg	C2
Produktionsanläggningar med hög fuktighet och vissa luftföroreningar; livsmedelsindustrier, tvätterier, bryggerier, mejerier och dylikt	Medel	C3
Kemiska produktionsanläggningar, simbassänger, kustnära skepps- och båtvarv och dylikt	Hög	C4
Byggnader eller områden med nästan permanent kondens och med hög Iuftförorening	Mycket hög	C5
Industriområden med extremt hög fuktighet och aggressiv atmosfär	Extrem	CX

1) Korrosivitetsklasser enligt SS-EN ISO 12944-2.

Tabell 44 Utomhusmiljöer med korrosivitetsklass

Utomhus	Miljöns korrosivitetsnivå	Korrosivitetsklass ¹⁾
–	Mycket låg	C1
Atmosfär med låg föroreningshalt. Lantliga områden	Låg	C2
Stads- och industriatmosfärer, måttliga svaveldioxidhalter. Kustområden med låg salthalt	Medel	C3
Industri- och kustområden med måttlig salthalt	Hög	C4
Industriområden med hög fuktighet och aggressiv atmosfär samt kustområden med hög salthalt	Mycket hög	C5
Havsområden med hög salthalt och industriområden med extrem fuktighet och aggressiv atmosfär samt tropisk och subtropisk miljö	Extrem	CX

1)Korrosivitetsklasser enligt SS-EN ISO 12944-2.

Tabell 45 Material och ytbehandling för respektive korrosivitetsklass

Fästdon/förbindare	Material/ ytbehandling	Korrosivitetsklass ¹⁾
Fästdon/förbindare	Material/ ytbehandling	Inomhus	Utomhus
Spik, träskruv, dymlingar, skruvförband med bricka och mutter, klammer, byggbeslag eller spikplåtar	Obehandlat	C1
	Elförzinkning ²⁾ 5 – 25 µm (mymeter)	C2
	Sendzimirförzinkning ³⁾ Z275	C2
	Varmförzinkning ⁴⁾ ≥ 45 µm (mymeter)	C4	C4
	Rostfritt stål A2 ⁵⁾	C4	C4
	Rostfritt stål A4 ⁶⁾	C5	C5
	Rostfritt stål A5 ⁷⁾	CX	CX
	Specialbeläggning ⁸⁾ med tjocklek enligt respektive beläggningssystem	C3-C4	C3-C4

1) Korrosivitetsklasser enligt SS-EN ISO 12944-2.
2) Elförzinkning enligt SS-ISO 2081.
3) Sendzimirförzinkning enligt SS-EN 10346. Gäller byggbeslag och spikplåtar.
4) Varmförzinkning enligt SS-EN ISO 1461.
Ytbehandling på spik för utomhusbruk ska vara varmförzinkad 50 – 55 µm enligt SS-EN ISO 1461, tabell 3. Vissa träslag, till exempel jättetuja (Western Red Cedar), ska ha förbindare av rostfritt stål kvalitet A4. Fästdon av rostfritt stål kvalitet A4 ska användas vid montage av utvändiga, ej täckmålade träfasader. Varmförzinkade fästdon kan ge upphov till zinkrinning om inte täckmålning sker. Byggbeslag med tjocklek > 5,0 mm ska vara varmförzinkade för att säkerställa självläkning.
5) Rostfritt austenitiskt stål A2 enligt SS-EN 10088-5.
6) Rostfritt austenitiskt stål A4 enligt SS-EN 10088-5.
7) Rostfritt austenitiskt stål A5 enligt SS-EN 10088-5.
8) Specialbeläggning med dokumentation avseende beständighet med förväntad livslängd från ackrediterade certifieringsorgan.

För att bedöma klimatisk påverkan på rostfria förband finns ett alternativ till korrosivitetsklasserna i SS-EN 1993-1-4 Bilaga A.
Här redovisas lämpliga stålsorter för speciellt utsatta miljöer som simbassänger och vägtunnlar.

Vid val av korrosivitetsklasser ska alltid den förväntade livslängden på förbandet anges.

Förbandstyper

Spik

Skruv

Val av skruv

Jämförelse mellan att spika och att skruva

Exempel på förband med universalskruv

Val av rätt spik vid träbyggande

Val av rätt skruv vid träbyggande

Byggande

Spiktyper, exempel

Skruvtyper, exempel

Du kanske också vill läsa ...

Ordlista

Byggbeslag

Vanliga frågor om trä

Få inspiration och nyheter från oss

Förbandstyper

Spik

Skruv

Val av skruv

Jämförelse mellan att spika och att skruva

Exempel på förband med universalskruv

Val av rätt spik vid träbyggande

Val av rätt skruv vid träbyggande

Byggande

Spiktyper, exempel

Skruvtyper, exempel

Du kanske också vill läsa ...

Ordlista

Byggbeslag

Vanliga frågor om trä

Få inspiration och nyheter från oss

Vi värnar om din integritet

Cookieinställningar