Konstruktionselement

Takstolar

Takstolar tillverkas oftast industriellt som färdiga element och ska vara CE-märkta enligt standarden SS-EN 14250. Ingående virke är konstruktionsvirke, oftast av 45 mm tjocklek.

Delarna sammanfogas med spikplåtar som pressas in i träet vid knutpunkterna. Allt virke ligger i samma plan vilket underlättar isoleringsarbetet hos hustillverkaren eller på byggarbetsplatsen.

Tekniken kan användas för förtillverkning för alla typer av bärande träelement. För dimensionering finns utvecklade beräkningsprogram enligt Eurokod 5.

Takstolarna ska hanteras och lagras stående väl skyddade mot nederbörd och markfukt.

Takstolar kan även tillverkas på byggarbetsplatsen med beräkningsunderlag som följer Eurokod 5. Material till takstolar, såsom konstruktionsvirke, spikningsplåtar och ankarskruv eller ankarspik, ska vara CE-märkta och åtföljas av en prestandadeklaration.

Montage av fackverkstakstolar med temporär stagning.

Underlags- och takfotsspontsluckor

Underlags- och takfotsspontsluckor tillverkas industriellt för att effektivisera inbrädning av yttertak. Underlagsspont till luckor ska vara i gran, sort G4-3 eller bättre. Tjockleken är 20 eller 23 mm. Bredden är 550 mm med en täckande bredd av 540 mm. Längden på underlags- och takfotsspontsluckorna är anpassad till normala takstolsavstånd, c 1 200 mm, det vill säga 2 400, 3 600 eller 4 800 mm. En eller två flatsidor på underlags- eller takfotsspontsluckan är rillade, det vill säga att ytan är finräfflad för att motverka missfärgning och mikrobiell påväxt på inbrädningens undersida, alternativt är en flatsida rillad och de andra tre sidorna är hyvlade.

Observera att rillade sidan ska ligga nedåt, in mot vinden, vid montering. Andra mått tillverkas mot beställning. Vid takfot med synlig undersida ska takfotsspontslucka användas. Takfotsspontsluckorna tillverkas av underlagsspont i sort G4-2 eller bättre.

Underlagsspontsluckorna ska skarvas stumt över stöd. Det finns underlagsspontsluckor som är typgodkända med avseende på säkerhet mot genomtrampning. Se även traprodukter.se. Underlags- och takfotsspontsluckor levereras obehandlade eller industriellt grundmålade med målfuktkvot 16 %.

Figur 80  Montering av underlags- och takfotsspontsluckor

 

Limträ

Limträ är en förädlad träprodukt avsedd i första hand för bärande konstruktioner. Limträ är i förhållande till sin vikt ett av de starkaste konstruktionsmaterialen. Ibland används det i synliga bärverk och som ett miljöskapande konstruktionsmaterial.

Limträ som bärande stomme är vanligt i hallbyggnader och offentliga byggnader. Under senare år har det även blivit vanligt i flervåningshus. Ett annat viktigt användningsområde är broar. Användningen av limträ i småhus ökar.

Tillverkning och kontroll

Konstruktionselement av limträ tillverkas industriellt under kontrollerade former. Med hjälp av fingerskarvningsteknik kan stora längder tillverkas. Principen för tillverkningen är att längsgående, fingerskarvade lameller av trä staplas och limmas mot varandra till stora konstruktionselement. Träets fibrer är orienterade i limträprodukternas längdriktning. Storlek och längd på limträprodukterna begränsas i första hand av transportmöjligheterna och i andra hand av limträtillverkarens produktionslokaler och utrustning.

Svenskt limträ tillverkas i enlighet med kraven i standarden SS-EN 14080 och ska vara CE-märkt.

Lamelltjockleken för raka limträprodukter är 45 mm. Limträprodukter, oavsett antal lameller, tillverkas i Sverige i hållfasthetsklass GL30. Siffran 30 står för karakteristisk böjhållfasthet uttryckt i MPa (N/mm²).

Så kallat kombinerat limträ har minst fyra lameller och betecknas även med bokstaven c (c = combined, kombinerat limträ). Limträ i hållfasthetsklass GL30c utgörs av lamellvirke sorterat i hållfasthetsklass T22 i de yttre lamellzonerna och av hållfasthetsklass T15 i den inre lamellzonen. För kombinerat limträ i hållfasthetsklass GL30c ska de yttre lamellzonerna vara 2 × 17 procent av tvärsnittshöjden h.

Så kallat homogent limträ har färre än fyra lameller och betecknas med bokstaven h (h = homogeneous, homogent limträ). Limträ i hållfasthetsklass GL30h har samma hållfasthetsklass T22 i samtliga lameller.

Limträklyvbalkar (b mindre än 90 mm) tillverkas normalt av limträbalkar i hållfasthetsklass GL30, men efter klyvning i bandsåg förlorar de återstående delarna mindre än 2 MPa i böjhållfasthet och klassificeras därför som GL28cs (cs = combined split, klyvsågat kombinerat limträ). Limträklyvbalk tillverkas med höjd-/breddförhållande mindre eller lika med 8 ⁄ 1.

Limträtillverkning kräver stor noggrannhet bland annat beträffande fräsning av fingerskarvarna, limmets beredning och applicering, presstryck och presstid. För att säkerställa en ständigt jämn och hög kvalitet på limträprodukter sker fortlöpande egenkontroll, som innebär att provkroppar tas ut regelbundet från produktionen, för undersökning av hållfasthet och andra prestanda. Limträtillverkarna är tredjepartscertifierade av ackrediterat certifieringsorgan.

Impregnerade limträpelare.

 

Egenskaper

Limträ är i första hand ett konstruktionsmaterial, där hållfasthet, styvhet och beständighet som regel är de viktigaste egenskaperna. Produkter av limträ har därför i allmänhet inte samma virkeskvalitet och ytfinish som inredningssnickerier och möbler. I de flesta sammanhang uppfyller standardprodukterna normala utseendekrav.

Träslaget vid svensk limträtillverkning är gran (Picea abies) men även furu (Pinus sylvestris) används i speciella fall, till exempel om limträet ska vara av impregnerat trä.

Vid limträtillverkning används syntetiska lim som har dokumenterat hög hållfasthet och beständighet vid långvarig belastning, och endast sådana som man har lång, praktisk erfarenhet av. Kraven anges i standarden SS-EN 14080 och ibland i understandarden SS-EN 301, som klassificerar två limtyper, Limtyp I och Limtyp II. Limträ tillverkat med lim enligt Limtyp I kan användas oberoende av omgivande klimat (Klimatklass 1–3 enligt Eurokod 5) medan användning av lim enligt Limtyp II är begränsad till konstruktioner som är skyddade för väder och vind (Klimatklass 1 och 2 enligt Eurokod 5). Dock ska limträ alltid skyddas mot långvarig påverkan av fukt, nederbörd och solstrålning. I Sverige tillverkas limträ nästan uteslutande med Melamin-Urea-Formaldehyd-lim, så kallat MUF-lim, som uppfyller kraven för Limtyp I. Andelen lim i limträ är mindre än 1 viktsprocent.

Den höga hållfastheten och styvheten hos limträ möjliggör byggande med stora fria spännvidder. För konstruktionsvirke bestäms hållfastheten hos en enskild planka av det svagaste snittet – vanligtvis vid en stor kvist eller snedfibrighet. Skillnaden i hållfasthet mellan olika plankor kan vara betydande. Element av limträ är genomsnittligt både starkare och styvare än en enskild planka i samma dimension. Detta beror på den så kallade lamelleringseffekten, som i korthet kan förklaras på följande sätt:

Ett limträelement består av ett antal lameller av konstruktionsvirke. Risken för att hållfasthetsnedsättande defekter i flera lameller kommer att hamna i samma snitt är mycket liten. Lamellvirket har dessutom hållfasthetssorterats. I kombinerat limträ har det starkaste lamellvirket placerats i de yttre lamellzonerna, där påkänningarna normalt är störst.

Bärförmåga vid brand beror på konstruktionens dimension, hur stor del av lastkapaciteten som utnyttjas och den konstruktiva utformningen av förbindningar.

Limträ är ett brännbart material men är på grund av stora och homogena tvärsnitt förhållandevis brandstabilt under ett brandförlopps inledningsskede. Bärförmågan vid brand ökar med ökad dimension. Antändningen är trög och det brinner långsamt. Värmeutvecklingen under brand är ofta avgörande för om branden ska utvecklas eller avta. Det kolskikt som bildas på limträytan vid en brand skyddar de inre delarna och bidrar till att limträ bibehåller sin bärförmåga under det fortsatta brandförloppet. Limträ brinner långsamt med nästan konstant hastighet (cirka 0,5 – 1,0 mm per minut) på grund av det kolskikt som bildas på limträelementets ytor. Rökutvecklingen från limträ vid brand är måttlig.

Utseendekvalitet

Utseendekvalitet Renhyvlade, ej lagade ytor, är lagerstandard. Sidorna är bearbetade med hyvel. Kådlåpor, mindre kvisthål och urslag samt limfläckar kan förekomma. Synliga kanter ska vara fasade. Lagerstandard rekommenderas för synligt bruk, till exempel till takbalkar i sporthallar, affärslokaler, skolor och småhus.

Läktare av limträ, Vänersborg.

Sortiment

Limträprodukter tillverkas som raka eller krökta element. Den vanligaste tvärsnittsformen är rektangulär men andra tvärsnittsformer kan tillverkas. Raka element med rektangulärt tvärsnitt är standardiserade med avseende på mått och utseendekvalitet. 

Raka limträelement lagerförs som lagerbalk i längder upp till 12 m i hållfasthetsklass enligt sidan Limträsortiment, Limtyp I, utseendekvalitet Renhyvlade, ej lagade ytor och obehandlade.

Limträ med h-mått mindre än 180 har hållfasthetsklass GL30h (homogent limträ) medan limträ med h större eller lika med 180 mm har hållfasthetsklass GL30c (kombinerat limträ). Element med b mindre än 90 mm, så kallad limträklyvbalk, har hållfasthetsklass GL28cs (klyvsågat kombinerat limträ). Andra längder och tvärsnitt tillverkas mot beställning. Limträ går även att beställa i tryckimpregnerat utförande.

Figur 84  Hållfasthetsklasser för limträ Olika limträtvärsnitt som visualiserar de olika hållfasthetsklasserna GL30h (homogent limträ), GL30c (kombinerat limträ), GL28hs (klyvsågat homogent limträ) och GL28cs (klyvsågat kombinerat limträ). Limträ i hållfasthetsklasserna GL28hs och GL28cs tillverkas genom klyvsågning av bredare tvärsnitt.

 

Fanerträ

Fanerträ är ett konstruktionsmaterial som är närbesläktat med plywood. Den internationella benämningen för fanerträ är Laminated Veneer Lumber, LVL. Produkten tillverkas industriellt i form av homogena balkar med rektangulärt tvärsnitt och används huvudsakligen som bärande balkar i byggnader och anläggningar.

Fanerträ är en laminerad träprodukt, uppbyggd av minst fem industriellt sammanlimmade fanerskikt av furu eller gran. I samband med limningen pressas fanerskikten ihop under högt tryck och hög temperatur. Limmet är av typ vattenfast fenolhartslim. Alla fanerskikt är orienterade med fiberriktningen i balkens längdriktning – en laminerad träprodukt med högst 6 mm tjocka fanerskikt, oftast av gran, som är orienterade i samma riktning, det vill säga skikten hos balkar av fanerträ är inte lagda med fiberriktningen korsvis som hos plywood som är ett skivmaterial.

Balkar av fanerträ är lämpliga för inbyggnad på grund av deras utseende. Ytorna är oputsade och obehandlade, kanterna är skarpa, men balkarna har hög hållfasthet och styvhet. Fuktkvot vid tillverkning och leverans är 10 % ± 2 %.

Tabell 28  Vanligen förekommande dimensioner på balkar av fanerträ

 

Balkar av fanerträ omfattas av en så kallad harmoniserad standard med krav på bland annat tillverkning, styrka, kontroll och märkning. Produkten ska vara CE-märkt och efterföljas av en prestandadeklaration. Produktdata och underlag för dimensionering av balkar av fanerträ erhålls av tillverkaren.

Fanerträ används huvudsakligen som bärande balkar men kan också tillverkas som ett skivmaterial att användas i gränsområdet som bärande skivor i storformat, till exempel till underlagstak för yttertakstäckning eller bärande undergolv. Uppbyggnaden är densamma som för balkar av fanerträ – udda antal 3 mm tjocka skikt, minst 7 skikt. Skivor av fanerträ kan tillverkas med standardmått enligt tabell 29.

Produkten är oftast uppbyggd av granfaner och har oputsad yta. Limmet är av typen vattenfast fenolhartslim. Densiteten hos en färdig skiva är cirka 500 kg/m³. Mot beställning kan skivor av fanerträ levereras med putsad yta, utvalda ytfaner, kalibrerad tjocklek med mera.

Figur 89  Skiva av fanerträ

Fanerträ omfattas av en harmoniserad standard och ska vara CE-märkt och åtföljas av en prestandadeklaration. För användning och dimensionering hänvisas till tillverkarens anvisningar och produktinformation. Se även produktsortiment på traprodukter.se.

Tabell 29  Vanligen förekommande dimensioner på skivor av fanerträ

 

Träbaserade lättbalksystem

Träbaserade lättbalksystem består av konstruktionslimmade balkar, reglar, syllar och olika tillbehör. Produkterna produceras industriellt under kontrollerade former. Grundidén med dessa är materialbesparande komponenter med hög hållfasthet. Komponenternas tvärsnittsform är en I-balk med flänsar av konstruktionsvirke och ett liv av 10 mm tjock spånskiva typ P5 eller annat träbaserat skivmaterial. Flänsarna kan varieras i dimension, allt från normalflänsig till bredflänsig.

Lättbalksystem möjliggör en förenkling av byggandet, minimerar spill och håller jämn och hög kvalitet i produkterna. Tillverkaren kan utföra kundanpassade tilläggstjänster såsom håltagningar, exaktkapning, snedkapningar, förstärkningar, taktassar, livisolering och knutplattor.

De ingående produkterna är CE-märkta och godkända enligt European Technical Approvement, ETA. Tillverkning och egenkontroll övervakas av fristående certifieringsorgan.

Användning av lättbalksystem möjliggör lätta konstruktioner med hög värmeisoleringsförmåga och goda akustiska egenskaper. Systemet tillämpas för bjälklag och väggar vid byggande av energisnåla bostadshus, till exempel Nära-Noll-Energihus, NNE-hus, eller till lägenhetsskiljande konstruktioner.

Träbaserade lättbalkar tillverkas som standard med höjd upp till 500 mm och lagerförs normalt i längder mellan 6,0 – 13,3 m. Maximal längd är 18,3 m. För användning och dimensionering hänvisas till tillverkarens anvisningar och produktinformation. 

Korslimmat trä, KL-trä

Korslimmat trä, KL-trä (på engelska, Cross Laminated Timber, CLT) är en benämning på industriellt tillverkade element i form av skivor, plattor, pelare och balkar uppbyggda av limmade, korsvis lagda hållfasthetssorterade brädor eller plankor. Det används företrädesvis till bärande delar i stommar till bland annat flervåningshus, skolor, daghem, industribyggnader, småhus, broar och specialobjekt.

Kännetecknande för element av KL-trä är möjligheten att tillverka stora dimensioner med hög bärförmåga och styvhet. KL-träelement kan tillverkas med hög förtillverkningsgrad och den låga egenvikten ger många fördelar vid transport, grundläggning och montage.

KL-träskivor

Avancerad tillverkning i kombination med goda egenskaper gör KL-trä till ett av de viktigaste stommaterialen med många unika egenskaper:

• Hög flexibilitet.
• Hög hållfasthet i förhållande till sin vikt.
• Små tillverkningstoleranser och god formstabilitet.
• Bra bärförmåga vid brand.
• Bra värmeisoleringsförmåga.
• Låg egenvikt, vilket medför lägre transport- och montagekostnader och dessutom enklare och billigare grundkonstruktioner.
• Bra förmåga att tåla kemiskt aggressiva miljöer.
• Flexibel produktion som till och med möjliggör tillverkning av krökta ytor.

KL-trätekniken introducerades i Sverige under slutet av 1990-talet, men i Centraleuropa, framförallt Österrike, har tekniken tillämpats i flera decennier. Konstruktioner med KL-trä karakteriseras som snabbt och enkelt montage av förtillverkade planelement eller i modulsystem. Komponenterna kan sammanfogas med enkla och traditionella metoder.

Figur 91  Skiva av KL-trä En KL-träskiva är uppbyggd med tre, fem eller sju skikt. Skikttjocklek kan varieras.

KL-trä som konstruktionsmaterial

KL-trä är en högt förädlad träprodukt som lämpar sig utmärkt till många olika konstruktioner. Uppbyggnad och tillverkning möjliggör stora spännvidder och olika former.

Korslimmat trä har utmärkta hållfasthets- och styvhetsegenskaper vilket gör att KL-trä kan konkurrera med andra mer traditionella stommaterial i stora konstruktioner där höga krav ställs på brandskydd och ljudisoleringsförmåga.

Tillverkning av KL-trä

KL-trä är en byggkomponent tillverkad som en stor skiva med minst tre skikt med limmade hållfasthetssorterade brädor eller plankor, vanligtvis av furu eller gran, där brädornas längdriktning i vartannat skikt ligger vinkelrätt mot närmast intilliggande skikt. KL-träprodukter tillverkas huvudsakligen enligt en gemensam europeisk standard och uppfyller de produktegenskaper som tillverkaren deklarerat i sitt European Technical Approval, ETA* eller i typgodkännande.

* I avvaktan på att den europeiska standarden SS-EN 16351 för KL-trä blir en så kallad harmoniserad standard, är KL-träprodukter certifierade enligt en så kallad Europeisk Teknisk Bedömning, ETA, och innehåller i likhet med en harmoniserad standard anvisningar om procedurer för certifiering, typprovning och tillverkningskontroll.

Skivor av KL-trä byggs upp av brädor eller plankor med tjocklek 20 – 60 mm. Råvaran är fingerskarvat, hållfasthetssorterat virke. För att utnyttja virkets hållfasthet på bästa sätt, använder tillverkaren virke med högre hållfasthet i de yttre skikten och i skivans huvudbärriktning, där påkänningar normalt är störst. Efter limpåläggning pressas brädorna eller plankorna ihop under tryck och därefter sker slutbearbetning i form av kantsågning, urfräsningar, håltagningar med mera.

Egenskaper hos KL-trä

KL-trä är ett ingenjörsmässigt material som kan nyttjas för arkitektur på ett industrialiserat sätt, det vill säga med långt driven produktion av byggelement. Med alla goda egenskaper KL-trä uppvisar är det tryggt att bygga med. KL-trä tar möjligheten till industriell tillverkning vidare med ett material som är förnybart och lätt att bearbeta.

Mått

Det största måttet bredd × längd för skivor av KL-trä är cirka 3,5 × 20 m. För 3-skiktsskivor finns normalt tjocklekar från 60 till 120 mm. För 5-skiktsskivor finns normalt tjocklekar från 100 till 200 mm.

Bjälklag med KL-träplattor är fribärande upp till cirka 5 m. Samverkansbjälklag, så kallade hybridbjälklag, av KL-trä och betong kan användas till spännvidder uppemot 12 m.

Tabell 30  Vanligt förekommande mått på KL-träskivor.
Beteckningar, se figur 91.

 

Hållfasthet hos KL-trä

KL-träets uppbyggnad med korsvis lagda brädor eller plankor utjämnar trämaterialets variationer och minskar skillnader i hållfasthet. Hållfastheten bestäms till stor del av tvärsnittets uppbyggnad och varierar i likhet med andra träprodukter med vinkeln mellan spänning och fiberriktning och minskar vid ökad fuktkvot. För användning och dimensionering hänvisas till tillverkarens anvisningar och produkt-
information.

KL-trä och brand

KL-trä och konstruktioner uppförda med KL-trä har goda och förutsägbara egenskaper i samband med brand. Antändningen i KL-trä är trög och brandförloppet långsamt. Även om KL-trä är ett brännbart material kan önskad bärförmåga upprätthållas vid en brand genom en kombination med andra material. Värmeutvecklingen vid en brand är ofta avgörande om branden ska utvecklas eller avta. Det kolskikt som bildas på ytan vid en brand skyddar de inre delarna – inträngningshastigheten i trä är vanligen 0,6 – 1,1 mm per minut. Byggnadstekniskt brandskydd av konstruktioner med KL-trä behandlas ingående i KL-trähandbok.

Figur 92  Fenomen vid förkolningsprocessen

 

KL-trä och ljud

För KL-träkonstruktioner är det i likhet med andra lätta konstruktioner att lågfrekventa ljud är svåra att isolera bort. För att uppnå god ljudmiljö i en färdig byggnad krävs i de flesta fall att flanktransmission minimeras. Olika tekniska lösningar finns för detta. En KL-trästomme klarar de ljudkrav som ställs i Boverkets byggregler, BBR. Resultat visar att kraven i BBR uppfylls. Läs mer i KL-trähandbok.

Inverkan av fukt

Den korsvisa uppbyggnaden med limmade brädor eller plankor innebär att KL-trä uppvisar mycket små fuktbetingade rörelser då korslimningen låser breddutvidgningen. KL-träprodukter är tillverkade med målfuktkvot 12 % vilket innebär att enskilda produkter vid leverans kan ha en fuktkvot som högst motsvarar fuktkvoten 16 %.

Det är ett välkänt förhållande att inomhusklimatet anses behagligt i timmerhus. KL-trästommar har i likhet med timmerhus en förmåga att lagra fukt och värme. Risken är liten för att fuktskador ska uppstå på grund av fukt som diffunderar ut genom en KL-trästomme. KL-trä med tjocklek över 70 mm kan i många fall fungera som en ångbroms och innebär att något ytterligare skikt inte behövs för att förhindra diffusion genom konstruktionen. Luftrörelser i springor och andra otätheter kan emellertid ge höga koncentrationer av fukt varför det är viktigt att förse dessa med någon typ av tätskikt, till exempel åldersbeständig tejp.

Termiska egenskaper hos KL-trä

I jämförelse med många andra produkter har KL-trä mycket små temperaturrörelser. Värmeledningsförmågan och värmekapaciteten är, i likhet med övrigt massivt barrträ, låg. Värmekonduktiviteten, materialets isolerande förmåga, är väsentligt bättre än för betong och stål. Praktiskt tillämpbart lambda-värde, λ, för KL-trä är 0,12 – 0,13 W/m °C. KL-trä har relativt hög värmekapacitet och den brukar anges till cirka 1 300 J/kg °C. Genom att bygga med KL-trästomme kommer den stora mängden trä att ha inverkan på inomhusklimatet genom att utjämna kortvariga klimatvariationer.

Utseende

KL-trä betraktas i första hand som konstruktionselement vars viktigaste egenskaper är hållfasthet, styvhet och hållbarhet. De kan anses uppfylla normala utseendekrav, förutsatt att de hanteras med tillräcklig omsorg under transport och hantering på byggarbetsplatsen. KL-trätillverkarna har indelat KL-trä i tre olika utseendeklasser. Uppgift om vad som får förekomma och vad som inte tillåts för de olika utseendeklasserna lämnas av KL-trätillverkaren eller finns i KL-trähandbok.

Tabell 31  Utseendeklasser, exempel

Användningsområden för KL-trä

KL-trä kan användas som stommaterial till konstruktioner i småhus, flervåningshus, skolor, daghem, industribyggnader, offentliga byggnader, parkeringshus, hallbyggnader, idrottsarenor, kontorsbyggnader, väg-, gång- och cykelbroar samt specialobjekt. Kännetecknande för stomelement av KL-trä – till väggar och bjälklag – är att de är stora. Stora tvärsnittsytor medför hög bärförmåga och styvhet hos KL-träskivorna.

Väggar och bjälklag

Väggar utgör i regel en del av en byggnads bärande stomme men i många fall har de enbart en skyddande och avskiljande funktion. En KL-träskiva kan fungera både som en bärande del och samtidigt ha en avskiljande funktion.

En vägg utförd med KL-träskivor kan vara alltifrån enkla planelement till en konstruktion i flera skikt där varje skikt har sin funktion, till exempel värmeisolering, fasadmaterial, fönster, dörrar och invändig beklädnad.

Ett bjälklag med KL-trä som bärande element, kompletteras vanligen med avskiljande skikt och med ytskikt i form av golvbeläggning och innertak. Det ska utformas så att det uppfyller aktuella krav med avseende på brand, ljud och värmeisoleringsförmåga.

Den enklaste formen av bjälklag med KL-trä är plattbjälklag. Vid högt ställda krav på brandmotstånd och ljudisoleringsförmåga utformas ett bjälklag som kassettbjälklag, där KL-träplattan förstärkts med balkar och flänsar av limträ samt med ett inhängt undertak.

Balkonger och loftgångar

Balkonger, loftgångar och entresolbjälklag liksom hisschakt och trapphus är andra områden där KL-trä används med framgång, även parkeringshus och broar. KL-trä till dessa applikationer ger en rad fördelar gentemot byggande med andra material.

Med KL-trä finns det oändliga möjligheter och egentligen är det enbart fantasin som sätter begränsningarna.