Träförpackningar

Syftet med en förpackning är dels att den produkt som redan har gjort ett klimatavtryck ska skyddas hela vägen till konsument, dels att produkten ska kunna behålla sina specifika egenskaper. Det betyder att för en produkt kanske ett förpackningsmaterial är optimalt, medan samma material kanske inte alls är funktionellt för en annan produkt. 
 
Produkten ska även kunna transporteras på ett säkert sätt, med en låg miljöpåverkan. Genomtänkt design och väl anpassade produktionsmetoder av förpackningar ger en god balans mellan ekonomi, resursåtgång och funktion. 
  
Idag pågår ett stort arbete inom förpackningsindustrin för att underlätta kretsloppet för förpackningar. Målet är att så mycket som möjligt av avfallet ska tillbaka in i förpackningens kretslopp. Det avfall som bildas ska vara renare för att kunna återanvändas och återvinnas i ännu högre grad än vad som idag sker. På så vis kan samma resurs användas flera gånger om.

Så bidrar trä

En förpackning av solid trä, exempelvis en lastpall kan användas upp till 70 gånger innan den återvinns och blir till någonting annat. Bara i Sverige cirkulerar det över 30 miljoner lastpallar varje år. 
  
När den solida träförpackningen har tjänat ut sitt syfte går de flesta delar att separera och sortera för vidare användning eller återvinning. Specialemballage i trä, som används i distributionen av skräddarsydda och enstaka produkter återanvänds på plats, eller kan plockas isär och fungera som byggmaterial. 
  
Från råvara till slutprodukt är trä ett bra förpackningsmaterial sett ur ett klimatperspektiv. Men förutom materialets förnyelsebara egenskaper och möjlighet för återbruk finns steg som också bör räknas in i träförpackningens livslängd. Logistik, transporter och möjlighet till avfallssortering och återvinning är viktiga komponenter. 
  
På byggarbetsplatsen är logistik avgörande för den mängd avfall som skapas. Genom att använda byggmaterial och komponenter förpackat på lastpallar och med pallkragar kan de ofta begränsade ytorna på byggarbetsplatsen utnyttjas optimalt. Genom att sedan möjliggöra återanvändning och återvinning av exempelvis tomma lastpallar och andra typer av träförpackningar på plats, kan vi minska mycket avfall. 

Att återvinna träförpackningar ska inte vara krångligt

Många bygg- och trävaruhandlare erbjuder idag återtag av tomma förpackningar i samband med att leverans av nytt byggmaterial till byggarbetsplatsen. Men de största volymerna hämtas upp för återanvändning. 
  
Genom system för returanvändning kan volymprodukter återanvändas med eller utan reparation. Reparation ingår i ett system där produkten prissätts för att ge utrymme för reparationstjänster, insamling och lagring. System för återanvändning kan vara öppna eller slutna. 
  
Ett slutet retursystem finns inom ramen för ett företags verksamhet. Ett slutet system fungerar bäst vid stabila flöden och korta geografiska avstånd. Under de förutsättningarna kan träförpackningarna följa med som returer i samband med ordinarie leveranser. En hög omsättningshastighet och ett lågt svinn är viktigt för att retursystemet ska fungera väl. 
  
Öppna retursystem innebär att olika företag kan ansluta sig till ett och samma system. Europapallen, EUR, är ett typexempel på ett öppet system. Både produkten, lastpallen och de kringliggande rutinerna är standardiserade. 
  
Trösklarna för returnering måste vara låga så att kunden ser fördelar i att returnera för återanvändning. 

Regler och standarder- Hållbara förpackningar

En överblick över hållbarhetsmärkningar och certifieringar:

EU:s avfalls- och förpackningsdirektiv

All tillverkning av förpackningar inom EU lyder under EU:s avfalls- och förpackningsdirektiv med därtill hörande producentansvar. Producent är alla som yrkesmässigt tillverkar, säljer eller importerar en förpackning eller en vara som är innesluten i en förpackning.  
 
Kravnivån på återvinning är 15 procent för Sverige, men kommer enligt det nya avfallsdirektivet att öka till 30 procent år 2030. Detta följs även upp genom mätning av cirkularitet: hur hög andel av produkten som återcirkulerat. För träemballage innebär det att information om tillverkarnas import, export, produktion, reparation, återvinning och återanvändning samlas in och räknas om i ton. Den summerade mängd återvunnet och återanvänt material divideras med den mängd som satts på marknaden i Sverige.

Standarder för träförpackningar

• Boverkets föreskrifter och allmänna råd om tillämpning av europeiska konstruktionsstandarder (Eurokoder).
• BFS 2015:6 EKS 10. Boverket, 2016.
• DIN 603:2017-05 Flachrundschrauben mit Vierkantansatz Standard för dimensionering av mutter (tysk).
• Deutsches Institut für Normung, 2017.
• SS 230120:2010 Standard för nordiska sorteringsregler för konstruktionsvirke Nordiskt T- och LT-virke.
• Visuella sorteringsklasser enligt INSTA 142. SIS Förlag AB, 2010.
• SS 842003 Standard för lastpallar – kontroll och provning – fordringar. SIS Förlag AB, 1979.
• SS 842801 K-standard för trummor avseende mått och dimensioner. SIS Förlag AB, 1983.
• SS 842802 K-standard för trummor avseende provning och krav. SIS Förlag AB, 1983.
• SS-EN 338:2016 Träkonstruktioner – Konstruktionsvirke – Hållfasthetsklasser. SIS Förlag AB, 2016.
• SS-EN 1611-1 Standard för visuell handelssortering av sågat virke av barrträ – Del 1: Europeisk gran, silvergran, furu och Douglas fir. SIS Förlag AB, 2000.
• SS-EN 1991 Laster på bärverk. SIS Förlag AB, 1991.
• SS-EN 1995-1-1 Eurocode 5: Dimensionering av träkonstruktioner Del 1-1: Allmänt – Gemensamma regler och regler för byggnader. SIS Förlag AB, 2004.
• SS-EN 13183-1 Standard Trävaror – Fuktmätning – Del 1: Bestämning av fuktkvoten hos ett stycke sågat virke (Torrviktsmetoden – Ugnstorkning). SIS Förlag AB, 2003.
• SS-EN 13545 Lastpallar – Pallkragar – Provningsmetoder och krav på utförande. SIS Förlag AB, 2002.
• SS-EN 14081-1:2016 Träkonstruktioner sågat virke – Del 1: Allmänna krav för visuell och maskinell hållfasthetssortering. SIS Förlag AB, 2016.
• SS-EN 14298:2017 Standard för sågat virke – Bedömning av torknings kvalitet. SIS Förlag AB, 2017.
• SS-EN ISO 780:2016 Standard för Förpackning – Godshanteringssymboler – Grafiska symboler för hantering och lagring av förpackningar. SIS Förlag AB, 2016.