I kalla klimatzoner med barrskog finns träbyggnadstekniker och bearbetningsmetoder som starkt påminner om hur vi historiskt har använt och behandlat trä. Näst Finland och Sverige är Japan det mest skogstäckta landet i förhållande till sin yta. Här finns bevarade byggnader av timmer från 700-talet, och trä är fortfarande ett vanligt byggnadsmaterial, samtidigt som traditionella metoder anpassats till industriell produktion och kan användas i stor skala. En sådan metod är shou sugi ban eller yakisugi, det vill säga metoden eller konsten att bränna trä för att förkolna ytskiktet. Begreppet kan härledas till det japanska ordet för ceder – sugi – som är ett vanligt träslag i Japan.
Förkolning från 100-talet före vår tideräkning
Medan vi i Sverige lämnade träet obehandlat och först på 1700-talet systematiskt började använda Falu rödfärg för att öka fasadträets beständighet brände man i Japan planken. Metoden användes endast till staketstolpar i Sverige men kan ha varit mer utbredd än så. Den romerska arkitekten Vitruvius föreslog att man skulle använda förkolning för att öka livslängden på broar och befästningsstängsel i sin Tio böcker om arkitektur från 100-talet före vår tideräkning.
Sedan flera år är metoden med brända träfasader populär även i Skandinavien och Europa, inte minst på grund av de estetiska egenskaper som förkolningen bidrar med, men lyfts nu också fram i samma andetag som hållbarhet och cirkularitet.
Exempel på förkolnade fasader, paneler och stommar
I Ressourscerækkerne utanför Köpenhamn går metoden hand i hand med återbruk. Projektet kanske är mest känt för sin återanvändning av tegel från Carlsbergs bryggeri, men är lika intressant för att det använder återbrukat trä i sina fönsteromfattningar, som bränts för att få vacker patina och bättre motståndskraft. Metoderna har blivit en signatur för Lendager arkitekter, såväl återbruk som att bränna trä, och förekommer även i deras fritidshus Waste retreat. Här är både stomme och fasader av återbrukat virke som svärtats exteriört och interiört.
Även i Sverige finns exempel på att metoden används i större skala. I Boverkets nya huvudkontor i Karlskrona av Sandellsandberg, som ska stå klart i juni, är byggnadens fasadpanel förkolnad i stället för av glaserad keramik. Referensen till den svarttjärade blekingsekan är tydlig och medveten. Eftersom metoden inte är typgodkänd utfördes ett brandtest i skala 1:1 för att byggnaden skulle kunna godkännas av brandkonsult och uppnå brandskyddskraven.
Förkolning ändrar strukturen
Det kan tyckas paradoxalt att eld och förkolning faktiskt kan förbättra materialegenskaper som rötbeständighet och brandmotstånd, men det är bara kemi. Förkolningen förändrar trämolekylernas struktur och minskar träets förmåga att absorbera vatten samt bildar ett värmeskyddande skikt som fördröjer antändning. Panelen blir också mer eller mindre underhållsfri.
Variationsrikedomen är stor, där olika träslag, grader av bränning och efterbehandlingar ger olika egenskaper och uttryck. Genom att använda förkolning av fasadpanelen i stället för glaserad keramik kommer det bli möjligt att också miljöcertifiera enligt bland annat BREEAM.
Alla metoder som minskar vårt klimatavtryck är i dagens klimatnödläge av godo. Både träbyggande i sig och efterbehandlingar som minskar användningen av miljöfarliga kemikalier är nödvändiga. Statliga Boverkets kontrollerade och reglerade förkolnade fasad öppnar förhoppningsvis upp för en ökad användning av denna efterbehandling.