I november 2019 offentliggjorde skogsindustrikoncernen Stora Enso sina planer på att flytta sitt huvudkontor till en ny, hållbar kontorsbyggnad av trä, belägen på Skatuddskajen i Helsingfors, bara ett stenkast från deras dåvarande lokaler. Planerna realiserades och byggnaden, Katajanokan Laituri, som beställts av det finska pensionsförsäkringsbolaget Varma, invigdes i augusti 2024. Den ena halvan av fastigheten utgörs av Stora Ensos huvudkontor, medan den andra hyrs av hotellgruppen Sokos. Det skapar en dynamisk mötesplats med både modern arbetsmiljö och hotellverksamhet.
Katajanokan Laituri är ritad av det Helsingforsbaserade arkitektkontoret Anttinen Oiva architects som vann uppdraget efter en internationell arkitekttävling 2020. Byggnaden speglar Stora Ensos förnybara materialportfölj där alla strukturer i de fyra våningarna ovan mark är byggda av företagets prefabricerade träprodukter som anpassats för att möta innovativa, strukturella och arkitektoniska krav. Majoriteten av konstruktionerna är synliga interiört i syfte att skapa ljusa och öppna ytor för att främja kreativitet och stödja moderna arbetssätt.
– Vi har en lång tradition av träbyggnation i Finland, men de storskaliga projekten i urbana miljöer är fortfarande få. Med Katajanokan Laituri fick vi möjlighet att arbeta i en krävande kontext tillsammans med kunder, partner och byggare som förstod, stöttade och drev projektet framåt, säger Selina Anttinen, arkitekt på Anttinen Oiva architects.
Stomme med pelare och balk från Stora Ensos fabrik
Projektet har präglats av ambitionen att minimera byggnadens klimatpåverkan över dess livscykel och att optimera användningen av förnybara resurser och material. Den bärande stommen med pelare och balkar samt fasadstrukturen är tillverkad av fanerträ, LVL, från Stora Ensos fabrik i Varkaus i mellersta Finland. Invändiga väggar, hiss- och trappschakt samt golv- och takstrukturer är byggda av korslimmat trä, KL-trä, från Gruvöns sågverk i värmländska Grums. De träelement som använts lagrar 6 000 ton koldioxid som träden absorberat under sin tillväxt. Råvaran kommer från skogar inom en radie av 100 kilometer från produktionsanläggningarna.
De 700 fönstren på de övre våningarna ger ett vackert naturligt ljus och hjälper till att skapa närhet till naturen. Fönstren väger sammanlagt 210 ton och bärs upp av fönsterbågar av lamellträ, som limträ men av tunnare materialtjocklek och stor andel kärnvirke. Det har en hög formstabilitet och styvhet som gör det möjligt att skapa långsträckta konstruktioner utan behov av ytterligare förstärkningar. De stora glasytorna maximerar dagsljusinsläppet, vilket minskar behovet av artificiell belysning och skapar en behaglig arbetsmiljö.
– Vi närmade oss projektet ur ett holistiskt perspektiv. Alla delar måste samverka för att byggnaden ska vara både vacker och hållbar. Det är en balans mellan att skapa ett visuellt intryck och att säkerställa att konstruktionen klarar de tekniska och miljömässiga utmaningarna, säger Teemu Halme, arkitekt på Anttinen Oiva architects.
Synliga träprodukter i olika tillämpningar
Byggnadens flöden stödjer både samarbete och effektivitet. Entréplanet innehåller kontors- och hotellreceptioner, utställningsytor, affärslokaler, restaurang, kafé och flexibla konferenslokaler som alla visar upp Stora Ensos träprodukter i olika tillämpningar. De övre planen är organiserade i olika typer av mångsidiga arbetsutrymmen och sociala ytor. I källaren ryms tekniska utrymmen och ett parkeringsgarage som optimerats genom ett automatiserat parkeringssystem. En central ljusgård sträcker sig hela vägen genom byggnaden där ljuset landar på en stor, cirkulär träbänk.
– Ljusgården ger en intuitiv koppling mellan våningsplanen. Den gör det enkelt att orientera sig i byggnaden som känns ljus och välkomnande oavsett var du befinner dig, säger Selina Anttinen.
Solo Sokos hotel pier 4, som huserar i halva byggnaden, är en viktig del av projektets hybridkoncept. Hotellet erbjuder 164 rum, restaurang, kafé, wellnessavdelning och flera konferenslokaler som också är tillgängliga för Stora Ensos medarbetare.
– Katajanokan Laituri är både ett arkitektoniskt landmärke i Helsingfors och en symbol för hållbarhet och innovation. Dessa värden är en viktig del av vår identitet och något som vi märker att många företag gärna vill förknippas med när de väljer oss som mötesplats. Jag hoppas att vi framöver får se fler hotell byggda i trä. För om vår bransch ska kunna bidra till en hållbar framtid för turismen är det en viktig del av vägen framåt, säger Petra Wikström, hotelldirektör på Solo Sokos hotel pier 4.
Den exteriöra dubbelfasaden har en organisk böljande form som bryter upp den långsträckta blockstrukturen, inspirerad av hamnens historiska magasin och lagerbyggnader. Formen skapar skyddade innergårdar och öppnar för varierade vyer mot den omgivande stadsbilden och landskapet. Fasaden dämpar effektivt det lågfrekventa bullret från hamnen och färjetrafiken samt skyddar trästommen från de tuffa förhållanden som den havsnära placeringen innebär.
Bärande yttervägg i massivträ
Det yttre skalet består av glas, natursten och vitmålad aluminium. Den bärande ytterväggen ligger innanför och är uppförd av massivträ. Kraven från Helsingfors stad var att byggnaden skulle passa in i den omgivande miljön och bilda en naturlig fortsättning på stadsfasaden mot havet. Färgen fyller därför även ett kulturhistoriskt värde här i Nordens vita stad med sina många ljusa stenbyggnader.
– Byggnadens uttryck skapas genom ett samspel mellan fasadens olika lager, vars utseende skiftar beroende på ljusförhållanden och årstider. Den anpassar sig även till de olika skalorna hos de omkringliggande byggnaderna från olika historiska epoker, säger Teemu Halme.
Takterrass för allmänheten
Den generösa takterrassen är öppen för allmänheten och bjuder på en 360-graders vy över Helsingfors många sevärdheter – Uspenskijkatedralen uppe på Skatuddens klippor, domkyrkan, pariserhjulet, saluhallen och inte minst havet. Här på taket har Nomaji landskapsarkitekter anlagt ett ängslandskap med växter från den finska skärgården. Terrassen rymmer även solpaneler, en restaurang samt områden för rekreation och träning. Den varierande utemiljön skapar en liten oas av varierande natur mitt i staden, tillgänglig för alla.
– Grönskan har frodats snabbare än förväntat och växterna verkar trivas bra i stadsmiljön, där de också lockar till sig pollinatörer som bin och fjärilar, säger Selina Anttinen.
Här och där ligger trädstammar som ska få murkna och göra sitt för att skapa en värdefull livsmiljö för insekter som behöver död ved för att överleva och reproducera sig. Det är en del av stadens strategi som säger att den biologiska mångfalden ska prioriteras även när Helsingfors växer. Utöver att vara en trivsam plats samlar takplanteringarna upp regnvatten och bidrar även till att kyla ner byggnaden. I en av innergårdarna har byggnadens organiska material hyllats genom tillägget av en nyplanterad björklund.
– Med takterrassen har vi velat skapa något för Helsingfors invånare och besökare. Det är en inbjudande och vacker plats öppen för alla som vill kunna njuta av naturen och utsikten, säger Selina Anttinen.
Katajanokan Laituris som översvämningsbarriär
Katajanokan Laituris utsatta läge på kajen tar hänsyn till framtida förväntade havsnivåhöjningar och fungerar som en översvämningsbarriär. Helsingfors stad har genomfört tillfälliga förstärkningar kring området som förberedelser inför en permanent ombyggnad där hela kajen, från Salutorget till Skatuddens spets, ska omvandlas till en sammanhängande offentlig plats.
Stora Ensos flytt till Katajanokan laituri markerar en spännande förändring som speglar både samhällets och företagets utveckling. Anttinen Oiva menar att den är en påminnelse om att arkitektur alltid reflekterar sin tid och att även byggnader behöver omvärderas och anpassas i takt med att världen förändras. De är inte bara fysiska strukturer, utan också symboler för kulturella och affärsmässiga värderingar.
Möt arkitekterna Selina Anttinen och Teemu Halme
För Selina Anttinen och Teemu Halme på Anttinen Oiva architects är trä mycket mer än ett byggmaterial – det är känsla och upplevelse. Trä är nyckeln till varma, välkomnande och mänskliga miljöer som möter framtidens krav på hållbarhet.
Prefabricerade element av korslimmat trä, KL-trä, och laminerat faner, LVL, tillsammans med innovativa byggmetoder, gör det i dag möjligt att använda trä i allt från småskaliga projekt till bostadskvarter och offentliga byggnader. Med över tio års erfarenhet av träbyggande har byrån utvecklat en djup förståelse för hur moderna träkonstruktioner kombinerar teknik och estetik.
– Vi ser trä som en del av en större hållbarhetsagenda. Det handlar både om att välja rätt material och att skapa byggnader med lång livslängd, som är flexibla och kan anpassas till framtida behov. Trä är vackert och hållbart, men också funktionellt och resurseffektivt, säger Teemu Halme.
Selina Anttinen och Teemu Halme tycker att träarkitektur handlar lika mycket om känsla och upplevelse som om teknik. De vill att byggnaderna ska vara trivsamma, med naturligt ljus, god akustik och taktila kvaliteter som närvaron av trä förstärker.
– Vi ser en förändring i viljan att använda trä och i hur trä används estetiskt. Trots att brandsäkerhetsskäl delvis gör det nödvändigt att täcka trä med andra material i större byggnader arbetar man i dag alltmer för att låta träet synas och ta plats. För oss handlar det om att låta trä bli en del av byggnadens identitet, så att människor som kliver in upplever något nytt och annorlunda, säger Selina Anttinen.
Med flera framgångsrika träprojekt i portföljen ser de stora möjligheter för trä i framtidens arkitektur, särskilt i stadsmiljöer där hållbara lösningar efterfrågas alltmer.
– Trä är ett lokalt material med globala fördelar. Det lagrar kol, kräver mindre energi att producera och ger oss ett hållbart sätt att bygga. Men framför allt skapar det platser där människor trivs och verksamheter utvecklas, säger Selina Anttinen.
Vinnare av International Award for Wood Architecture 2025
Katajanokan Laituri är dessutom vinnare av årets International Award for Wood Architecture, som tillkännagavs den 27 februari 2025 på International Wood Construction Forum i Paris.