Användning av virke med blånad

I takt med att skog i olika delar av världen drabbas av barkborrangrepp, ökar andelen blånat virke. Sverige är inte något undantag. Här har granbarkborren angripit skogar framför allt i de södra och mellersta delarna av landet, och skalbaggen orsakar skador på det växande trädet och sprider dessutom svampens sporer.

Vad är blånat virke?

Blånadssvampar kräver både syre och vatten för att kunna växa, och i det levande trädet förhindras blånad genom att syretillgången är begränsad. Men blånad kan uppstå om trädet utsätts för en skada så att veden börjar torka (till exempel vid barkborreangrepp), eller om barken skadas (till exempel i samband med avverkning). Blånad kan också uppstå om virket inte torkar tillräckligt snabbt. Man brukar skilja på stockblånad och brädgårdsblånad.

Stockblånad

Stockblånad kallas det när blånaden har uppkommit innan stocken har sågats. För att förhindra uttorkning bevattnas det lagrade timret och tiden mellan avverkning och sågning begränsas. Stockblånad är generellt sett mer omfattande och kan innebära att hela den yttre delen av stammen (splintveden) missfärgas.

Brädgårdsblånad

Brädgårdsblånad på sågat virke kan uppstå om det tar för lång tid på sågverket från sågning till dess att virket har torkats och är ofta mer begränsad. För att undvika att virke angrips av blånad under lagerhållning och på bygget ska virket skyddas mot nederbörd och markfukt. Virke som blivit fuktigt ska ges möjlighet att snabbt torka ut.

Tar upp väta

En blånadsskada ökar virkets vattenupptagande förmåga, och blånat virke kan torka långsammare jämfört med oskadat virke. Om blånat virke till exempel utsätts för regn, suger det upp vätan snabbare än vad oskadat virke gör.

Varför ska blånat virke användas, och till vad?

I arbetet för en mer hållbar utveckling är det viktigt att inte kassera det som går att använda, och nyttja den fossilfria och förnybara råvaran trä på bästa möjliga sätt. Idag går mycket av det svenska blånade virket på export till länder som USA, Australien och Kina, som har mer erfarenhet av att använda sig av den typen av virke.

Blånat virke används idag för invändiga, torra konstruktioner. Virkets hållfasthet påverkas inte av blånad. Det initieras nu studier för att ta reda på mer om hur blånat virke, på ett säkert och hållbart sätt, skulle kunna användas i större omfattning i byggnader i framtiden.

Var ska man inte använda blånat virke?

Blånat virke har högre vattenupptagningsförmåga jämfört med oskadat virke. Därför ska det inte användas där det kan utsättas för väta eller förhöjda fukthalter. Den ökade vattenupptagningen innebär ökad risk för mikrobiologiska angrepp.

Den blå färgen och variationen i vattenupptagningsförmågan betyder att blånadsskadat virke inte är lämpligt till snickerier som ska laseras eller målas med en färg som inte är heltäckande. Både missfärgningen och förmågan att ta upp vatten kan variera mellan olika partier i samma bräda

Är det någon skillnad på mögel och blånad?

Blånad och mögel kan vara – men är inte alltid – samma art av svamp. Det är tillgången på vatten som avgör om svampen växer som det ena eller andra. Mögelvarianten växer bara på ytan och kan tillgodogöra sig vatten var än det kommer ifrån, till exempel från luften, eller kondenserat på ytan. Det som avgör om den kan växa ner i materialet och anta formen som blånad är om träet har en tillräckligt hög fuktkvot. För att blånad ska uppstå krävs det att det finns vatten även längre ner i virket.