Träskydd

Konstruktivt träskydd

Med träskydd brukar man vanligen mena åtgärder som på olika sätt syftar till att skydda trä och träbaserade material mot angrepp av olika träförstörande organismer. Det kan till exempel vara röta, insekter, marina träskadegörare som till exempel skeppsmask samt missfärgande mikroorganismer som blånad och mögel.

Rötsvampen är den vanligaste träförstörande organismen i Sverige, och när man bygger i trä ska man därför vid konstruktionens utformning och montering så långt det är möjligt förebygga angrepp av röta. Målsättningen är att först och främst undvika fuktfällor, där träet utsätts för en alltför hög fuktkvot under längre tid. Tillfälliga uppfuktningar ska snabbt kunna torka ut och fuktkvoten ska ha en möjlighet att snabbt återgå till normala nivåer. I www.traguiden.se visas exempel på bra konstruktivt träskydd för de flesta detaljer som förekommer inom träbyggandet.

Behandlade träprodukter

Det finns situationer där det är svårt, eller till och med omöjligt, att utforma konstruktionen på sådant sätt att träet inte permanent utsätts för höga fuktkvoter. I sådana fall kan trämaterial med en för ändamålet tillräckligt bra naturlig beständighet eller trämaterial med olika tillförda ämnen förlänga beständigheten. Tryckimpregnerat virke har funnits länge och består idag av olika typer av kopparsalter. Andra behandlade träprodukter som finns idag är modifierat trä med ättiksyraanhydrid, furfurylalkohol samt värmebehandling. Läs mer i kommande avsnitt samt i avsnittet Beständighetsegenskaper.

Utöver metoder för att påverka trämaterialets beständighet finns metoder som förbättrar trä och träbaserade materials brandskyddande förmåga, hårdhet och dimensionsstabilitet.

Vägledning för val av kemiskt träskydd

Träskyddsaspekterna är väsentliga vid allt byggande i trä. Samverkan mellan konstruktionsutformning, materialval och underhåll spelar en avgörande roll för konstruktionens funktion och brukstid. Som framgått ovan så handlar det i första hand om att vid konstruktionens utformning i möjligaste mån undvika fuktfällor, där träet har svårt att torka ut och som därmed utgör en riskfaktor för framtida rötskador.

Med hänsyn till det allt större utbudet på materialsidan, så kan man för att underlätta materialvalet och föreskriva ett ändamålsenligt träskydd, försöka besvara följande frågor:

• Vilka krav eller önskemål finns om förväntad brukstid (livslängd) på konstruktionen?
• Är konstruktionen utsatt för väder och vind, ligger den nära eller står i kontakt med mark eller vatten, är fuktfällor omöjliga att undvika?
• Är konstruktionen lätt att inspektera med hänsyn till eventuella skador?
• Vilka konsekvenser kan ett oväntat brott få, och finns risk för personskada?
• Finns särskilda krav eller önskemål beträffande tekniska egenskaper eller samverkan med andra material? Är konstruktionen bärande? Hur är det med färgbeständigheten? Kan träet målas?
• Vilket underhåll kan förväntas under brukstiden och är konstruktionen lätt att komma åt för underhåll och reparationer?
• Hur hanteras avfall (kapbitar, utrangerat virke)? Kan man till exempel ha det som bränsle i egen panna, eller måste det lämnas till kommunens avfallsanläggning?

Förväntad brukstid, eller teknisk livslängd, är väsentlig, och här måste även estetiska hänsyn beaktas. Ju högre krav man har, desto viktigare är det att ta hänsyn till såväl den konstruktiva utformningen som materialets egenskaper från beständighetssynpunkt samt underhålls- och estetiska aspekter.

Ser man till risken för angrepp av träförstörande organismer, så finns det alltid en risk för träkonstruktioner i permanent kontakt med mark och havs- eller sötvatten. För konstruktioner ovan mark finns en risk för rötsvampsangrepp som kan graderas från i stort sett ingen alls till praktiskt taget lika stor som i markkontakt, och det är inte alltid så lätt att göra en bedömning av risken.

Tryckimpregnerat trä

Tryckimpregnerat trä är det vanligaste trämaterialet med förbättrad beständighet på marknaden. Det tillverkas i industriella processer, och det är företrädesvis furu som tryckimpregneras. Det är bara splintveden som kan impregneras rakt igenom, medan kärnveden inte går att impregnera. Kärnved som exponeras i en brädas eller plankas yta får därför bara en ytlig inträngning av träskyddsmedel.

Även gran behandlas i industriella anläggningar för tryckimpregnering, men inträngningen av träskyddsmedel i gran blir endast ytlig. Skyddet mot träförstörande organismer blir därför sämre än för furu. Tillgången på träskyddsbehandlad gran på marknaden är begränsad, och huvuddelen av produktionen exporteras.

För tryckimpregnerat trä som saluförs i de nordiska länderna finns ett klassificeringssystem som utarbetats av Nordiska Träskyddsrådet, NTR, baserat på europeiska standarder för träskyddsbehandlat virke. Syftet med klassificeringen är att underlätta för användarna att välja rätt träskydd med hänsyn till aktuellt användningsområde. Klassificeringen gäller både industriellt träskyddsbehandlad furu och gran. Se tabell 14.

Merparten av det impregnerade virket som säljs är kvalitetskontrollerat, märkt NTR. Kontrollen utförs av ett oberoende kontrollorgan, kontrollen är certifierad genom tredje part. Den avser kvaliteten hos den färdiga produkten med avseende på att de för respektive träskyddsklass specificerade kraven på inträngning och upptagning av träskyddsmedel i splintveden är uppfyllda. På marknaden kan också förekomma impregnerat trä, företrädesvis importerat, som inte är kvalitetskontrollerat enligt NTR-systemet.

Tryckimpregnerat trä produceras vanligen till träskyddsklass NTR AB för användning i konstruktioner ovan mark som till exempel trallvirke och annat trä utomhus i privat och offentlig miljö. Ungefär en tredjedel av produktionen impregneras till träskyddsklass NTR A för användning i kontakt med mark eller sötvatten. Produktion till övriga träskyddsklasser är marginell med hänsyn till att behovet av förklarliga skäl är mindre.

För att underlätta hanteringen av tryckimpregnerat trä i handelsledet och i byggandet impregneras träskyddsklasserna NTR AB och NTR A också i olika dimensioner. Klenare dimensioner upp till 38 mm tjocklek samt med 45 mm tjocklek och 125 mm bredd används huvudsakligen ovan mark och produceras till NTR AB. Grövre dimensioner används i kontakt med mark eller sötvatten eller i kritiska konstruktioner, där NTR A behövs. Se tabell 15.

Impregnerade träprodukter som är klassificerade enligt NTR:s träskyddsklasser och säljs i bygghandeln är behandlade med vattenbaserade träskyddsmedel innehållande koppar som aktivt ämne. Det är kopparn som ger träet den karakteristiska gröna färgen. Det finns även impregnerat trä, framför allt trall, som är brunimpregnerat. Den bruna färgen är inte beständig över lång tid utan det brunimpregnerade träet måste oljas med en pigmenterad träolja regelbundet för att inte tappa sitt pigment.

Tabell 14  Impregnerat trä – träskyddsklasser, användningsområden, märkning och inträngning

Tabell 15  Tvärsnittsmått och träskyddsklasser för hyvlat eller sågat impregnerat virke

 

Impregnerat trä med en infärgning som är beständig över tid produceras enligt en särskild teknik där det i ett första steg görs en impregnering med ett vattenbaserat träskyddsmedel. I ett andra steg kokas virket under vakuum i en pigmenterad linolja som tränger in i träytan samtidigt som vattnet som tillfördes i det första steget kokas bort och det behandlade träet efter processens slut är byggtorrt och klart att använda. Linoljan, som även kan vara opigmenterad, ger virket en vattenavvisande yta som minimerar fuktrörelser och sprickbildningar.

De tekniska egenskaperna, till exempel beträffande hållfasthet och fuktupptagning, är i stort sett desamma för impregnerat som för oimpregnerat trä. Påverkan på metaller är emellertid annorlunda. Med tanke på att impregnerat trä används i fuktutsatta konstruktioner rekommenderas rostfritt stål, varmförzinkat stål eller material med likvärdig korrosionshärdighet för fästdon och beslag.

Bearbetning av impregnerat trä bör undvikas, men där det är oundvikligt bör bearbetade ytor efterbehandlas med penetrerande grundolja eller ett träskyddsmedel avsett för ytbehandling.

Impregnerat trä är ibland ifrågasatt från miljösynpunkt. Träskyddsmedel omfattas emellertid av en sträng lagstiftning, EU:s biocidförordning, Biocidal Products Regulation, BPR, vilket innebär mycket hårda krav på omfattande dokumentation av miljö- och hälsoeffekter.

Tryckimpregnerat träs miljöpåverkan finns dokumenterad i flera studier från oberoende institutioner i Sverige och utomlands. Under 2018 publicerades resultat från en jämförande livscykelanalys, LCA, som utförts av Teknologisk Institut i Danmark och IVL Svenska Miljöinstitutet. Jämförelsen omfattade klimatpåverkan av olika material, bland annat tryckimpregnerat trä NTR AB, sibirisk lärk och trä-plastkomposit, för byggande av en 30 m² stor altan med förväntad brukstid på 30 år, uttryckt som det så kallade koldioxidavtrycket (carbon footprint). Jämförelsen utföll generellt till fördel för trä och allra bäst för det tryckimpregnerade träet.

Exempel på användningsområden för olika träskyddsklasser.

 

Modifierat trä

Beständighetsegenskaperna hos trä kan också förbättras genom modifiering. Med detta menas att träet behandlas på kemisk, dock ej med biocidbaserade preparat, eller fysikalisk väg för att uppnå ökad beständighet mot träförstörande organismer. Modifiering av trä sker i industriella processer, och på marknaden finns tre olika varianter: acetylerat trä som framställs genom impregnering med ättiksyraanhydrid, furfurylerat trä som framställs genom impregnering med furfurylalkohol samt värmebehandlat trä, så kallat Termiskt Modifierat Trä, TMT, som framställs genom upphettning av träet i syrefri atmosfär till 160 – 215 °C.

Nordiska Träskyddsrådet, NTR, har utarbetat ett klassificeringssystem även för modifierat trä med motsvarande träskyddsklasser som för tryckimpregnerat trä. Dessa har dock ännu inte fått något genomslag på marknaden, och i jämförelse med det tryckimpregnerade virket är volymerna av modifierat, beständigt trä på marknaden ännu förhållandevis små. Ingen tillverkning av acetylerat och furfurylerat trä förekommer i Sverige.

Värmebehandlat trä

Värmebehandling kan göras med både barrträ och lövträ. Vid behandlingen sker förändringar i träets kemiskt fysikaliska uppbyggnad som resulterar i ökad beständighet. Virket får en brunaktig färg, som övergår i grått vid exponering utomhus. Värmebehandlat trä har lägre fuktupptagning och begränsade fuktrörelser jämfört med obehandlat trä. Värmebehandlingen medför att träet blir sprödare och hållfastheten reduceras betydligt med ökande temperatur i behandingen. Det ska därför inte användas i bärande konstruktioner.

För företag anslutna till Thermowood Association tillämpas ett system med två klasser, S (Stability) och D (Durability), där klass S är virke med förbättrad dimensionsstabilitet och klass D virke med förbättrad beständighet. Värmebehandlat trä lämpar sig endast för tillämpningar ovan mark och ska inte användas i markkontakt. För beslag och fästdon rekommenderas rostfritt stål.

Acetylerat trä

Acetylerat trä tillverkas av nyzeeländsk radiatatall som är certifierad av Forest Stewardship Council, FSC, och importeras till Sverige. Provningar visar att acetylerat trä har mycket god beständighet och väl i klass med tryckimpregnerat trä. Radiatatallen som impregneras innehåller ingen kärnved och är i stort sett kvistfri, vilket innebär att virket blir helt genomimpregnerat. Det är dessutom dimensionsstabilt, vilket är en fördel vid användning till såväl altaner som ytterpanel samt utomhussnickerier som ska ytbehandlas.

Acetyleringen ger ingen färg till det impregnerade träet och det grånar därför med tiden vid användning utomhus. Det får en svag lukt av ättika som ibland kan förnimmas ganska lång tid efter impregneringen. För beslag och fästdon rekommenderas rostfritt stål.

Furfurylerat trä

Furfurylerat trä tillverkas dels av radiatatall som är certifierad av Forest Stewardship Council, FSC, dels av nordisk fura, och importeras till Sverige. Impregneringsvätskan är furfurylalkohol, som framställs av biobaserade råvaror. Det impregnerade virket har i provningar visat god beständighet och lämpar sig i första hand till konstruktioner som ytterpanel, trall med flera konstruktioner ovan mark.

På samma sätt som för acetylerat trä får man ett helt genomimpregnerat virke med radiatatallen, medan man för den nordiska furan inte kan impregnera kärnveden. Dimensionsstabilitet och hårdhet är väsentligt bättre än för obehandlat virke och impregneringen gör också att virket är något tyngre än obehandlat. Det får efter impregneringen en mörkbrun färg som med tiden övergår i grått.

För beslag och fästdon rekommenderas rostfritt stål.

Tabell 16 Värmebehandlat trä - användningsområdetn

 

Andra kemiska träskyddsbehandlingar

Ytbehandling med träskyddsmedel

På marknaden finns även träskyddsmedel som kan användas för manuell påföring genom bestrykning eller doppning. Med dessa metoder får man ett mycket begränsat inträngningsdjup av träskyddsmedel. Ytbehandlat trä lämpar sig därför endast för ändamål, där de yttre påfrestningarna inte är alltför stora, till exempel virke utomhus som inte är i varaktig kontakt med marken, som till exempel fasadpanel, eller där kraven på förväntad brukstid är måttlig. Preparat för ytbehandling kan också användas för behandling av bearbetade partier på impregnerat trä.

Kiselbaserade produkter

En relativt ny typ av träskyddsprodukter baserade på kiselkemi marknadsförs sedan några år tillbaka. De finns för såväl industriell impregnering som ytbehandling. Impregneringen tillämpas främst för trallvirke. Produkterna för ytbehandling används både för utvändiga panelbrädor och trallvirke, även som ytbehandling på tryckimpregnerat trallvirke, och ger träet en silvergrå kulör, åtminstone initialt.

Kunskaper och erfarenheter rörande kiselpreparatens skyddseffekt mot röta är ifrågasatt såväl på grund av bristande dokumentation som begränsad praktisk erfarenhet och rötskyddstester under längre tid. Emellertid ger en impregnering, där kemikalierna tränger in på djupet, alltid ett bättre skydd än en ytlig behandling. 

Brandskyddsbehandlat trä

Brandskyddsbehandlingar kan göras genom industriell impregnering av träet eller genom ytbehandling som ger ett skyddande skikt på träytan. Genom förbättrade brandegenskaper kan på så sätt synligt trä i större utsträckning användas som ytskikt på innerväggar och innertak, samt på fasader, under förutsättning att utomhusbeständigheten kan verifieras.

Genom impregnering med brandskyddsmedel kan man till exempel påverka tiden till antändning och flamspridningen och på det sättet uppnå en högre ytskiktsklass eller beklädnadsklass än för obehandlat trä. Brandskyddsmedlens kemiska egenskaper påverkar det behandlade träets egenskaper, till exempel beträffande fuktupptagning, målningsbarhet, limbarhet, utseende, färg och hållfasthet. Olika brandskyddsmedel kan ha olika fuktbeständighet och brandskyddat trä delas därför in i bruksklasser för inomhus- respektive utomhusanvändning.

Ytbehandling med brandskyddsfärg ger ett färgskikt som sväller vid brand, isolerar träytan och förlänger tiden tills träet antänds.

Fakta  Att tänka på när det gäller brandskydd

Impregnerat trä
Brandskyddsmedel och system för brandskydd av trä:

• Ska ha godkända brand- och beständighetsprovningar för inomhus- och/eller utomhusanvändning så att det säkerställs att brandskyddet finns kvar under angiven tid, eftersom det handlar om brand och säkerhet för människors liv.
• Ska vara kvalitetskontrollerade; exempelvis möjliggör impregnering oftast bra kvalitetskontroll, medan behandlingar som utförs på byggplats genom ytbehandling är svårare att kontrollera och kräver särskilda kontrollsystem.
• Ska underhållas enligt tillverkarens anvisningar så att brandskyddet säkerställs under byggnadens hela livslängd.

 

Dimensionsstabiliserat trä

Metoder som syftar till att reducera träets krympning eller svällning kallas dimensionsstabilisering. De används endast i speciella tillämpningar, till exempel i träskulpturer, för att begränsa sprickbildning. Det är ofta frågan om härdplaster som får fylla trästrukturen och samtidigt begränsa upptagningen av fukt.

Hårdgjort trä

Hårdheten hos trä är specifik för varje träslag, starkt kopplad till träslagets densitet. Furu och gran har relativt låg hårdhet jämfört med exempelvis ek.

Trä kan göras hårdare genom komprimering, det vill säga att densiteten ökas. För att komprimeringen ska bli bestående impregneras träet med plaster som låser sammantryckningen.

Hårdgjort trä används till exempel till golvbeläggning.