Forskning om trä och lastpallar

Träpallar är hållbara ur fler perspektiv

Livsmedelsindustrin använder olika typer av pallar för transport av gods. De vanligaste är gjorda av trä eller plast. Det är dock inte helt tydligt vilken av dem som är bättre ur miljösynpunkt. Olika studier visar helt motsatta resultat, som beror på olika antaganden i de olika studierna.

LCA utvärderas med två olika systemperspektiv

Den här studien har, genom livscykelanalys, LCA, utvärderat och jämfört klimatpåverkan, övergödning och försurning av en lastpall i trä (EUR-pall) med en pall med samma funktion som är gjord av plast (plastpall). Dessa två alternativ utvärderas sedan med två olika systemperspektiv, det vill säga Bokförings-LCA och Konsekvens-LCA. Bokförings-LCA kartlägger den miljöbelastning som direkt kan kopplas till livscykeln och inkluderar inte undvikna utsläpp från förbränning med energiutvinning och återvinning. Denna Bokförings-LCA bygger på vår tolkning av en metodik som används inom ramen för det internationella EPD systemet. Det innebär att utsläppen från förbränning av pallen inte räknas till pallens miljöbelastning utan till den energi som utvinns ur pallen. Samma gäller återvinning av plastpallen, där utsläppen från återvinningsprocessen räknas inte till pallens miljöbelastning. Konsekvens-LCA även tar med indirekta effekter, och inkluderar både utsläppen från förbränning/återvinning och undvikna utsläpp från förbränning, återvinning och återanvändning.

Resultatet från analysen i basfallet för Konsekvens-LCA visar att EUR-pall är bättre ur klimatsynpunkt, försurning och övergödning. Detta beror främst på att utsläppet av koldioxid (CO2) från förbränning av trä vid sluthantering är biogent och räknas inte som ett bidrag till antropogen klimatpåverkan. Andra faktorer är återanvändning inom byggbranschen (som minskar klimatpåverkan) genom att undvika produktion av nya pallar och produktion av el och fjärrvärme från förbränning av trä.

Om man använder en Bokförings-LCA, då är plastpallen något bättre ur klimatsynpunkt, försurning och övergödning, vilket beror mest på större påverkan från EUR-pall transport på grund av tyngre vikt.

Under studien observerades dock att resultatet är mycket känsligt av sådana parametrar som valet av systemgräns och metoder för allokering vid avfallsförbränning och återvinning, LCA-data för produktion av virke, antal cykler under användning av varje pall och modellering av återanvändning av EUR-pall. Andra parametrar som har stor påverkan och behöver testas mer i framtiden är: elmix som är antagen för varje pall, bakgrundsdata för produktion av plast samt avfallshanteringsscenario, transportscenario och beräkning av biogen CO2.

• Livscykelanalys av två typer av lastpallar i trä och plast (pdf)